Beroende av läkarförskrivna beroendeskapande läkemedel är det nästa största beroendeproblemet i Sverige efter alkohol. 2007 publicerade dåvarande Folkhälsoinstitutet en forskningsrapport som vetenskapligt bevisade att cirka 250 000 svenskar var drabbade. Några år efteråt, i en mycket snäv definition, konstaterade Missbruksutredningen att 65 000 svenskar mellan 18 – 64 år var beroende av narkotikaklassade läkemedel (detta även fast man visste då och nu att konsumtionen av dessa läkemedel ökar med stigande ålder men det spelade tydligen ingen roll att gamla oproduktiva pensioner blev beroende). Det är stor skillnad mellan dessa siffror. Oavsett så är läkemedelsberoende ändå det näst största beroendeproblemet i Sverige. Och de allra flesta har blivit beroende av just den medicin och den dos en läkare har förskrivit

Socialstyrelsen erkände

1990 konstaterade Socialstyrelsen att man kunde bli beroende av dessa narkotikaklassade läkemedel oavsett hur liten dos man än tar dem i. Man erkände alltså det så kallade lågdosberoendet och att man blir beroende oavsett om man följer läkarens ordination eller inte. Det handlar inte om mängden, det handlar om preparatens beroendeeffekter, om hur länge man äter dem och patienters känslighet för att bli beroende.

Det är allmänt spridd kunskap att kroppen, för de flesta, börjar utveckla tolerans för bensodiazepiner efter 2 – 4 veckors regelbunden användning. För morfinpreparat tar det vanligtvis något längre tid. Detta oavsett om man har recept eller inte, hur mycket expert läkaren än är och oavsett vilka hälsoproblem man har. Denna fysiska beroendeutveckling är själva anledningen till att preparaten är narkotikaklassade.

1,5 miljoner recept bara 2017

2017 skrevs det ut 734 293 recept på smärtstillande morfinpreparat och 755 076 recept på narkotikaklassade sömn- och lugnande medel, bensodiazepiner. Vi pratar alltså om cirka 1,5 miljoner recept på fysiskt beroendeskapande tabletter som skrivs ut till människor med smärta eller dåligt psykisk mående. 1.5 miljoner recept innebär att 15 % av befolkningen äter beroendeskapande läkemedel. Då skulle man ju kunna tänka sig att de myndigheter som ansvarar för området är noga med hur och vad man skriver. Men inte då.

Under rubriken ”Narkotiska läkemedel”, skriver Läkemedelsverket på sin hemsida att [su_quote]”Narkotiska läkemedel är mycket viktiga inom vården och risken för att en patient ska utveckla ett beroende vid behandling av en sjukdom är liten.”[/su_quote] Man fortsätter sedan:

[su_quote]”Risken för att du ska bli beroende om du får narkotiska läkemedel utskrivet för behandling av en sjukdom är liten, så länge du använder läkemedlet på ett normalt sätt och i rekommenderade doser”.[/su_quote]

Det är svårt att tolka det Läkemedelsverket skriver som något annat än att man inte erkänner beroende av ordinerad dos, lågdosberoende. Det är svårt att inte tolka det de skriver som att de bagatelliserar beroendeproblem tiotusentals, kanske hundratusentals människor lider av varje dag, år ut och år in. Det är svårt att tolka Läkemedelsverkets skrivningar som annat än att de delar myten om att man inte kan bli beroende av morfin så länge man har ont.

Equal tillskrev Läkemedelsverket i ärendet för två veckor sedan. Ett vänligt mejl där vi påpekade att de kanske formulerat sig lite olyckligt och felaktigt. Vi har idag ännu inte fått svar. Det hela kan inte tolkas som annat än att man anser att det som står stämmer.

Grundläggande kunskap inget för Läkemedelsverket

De flesta verksamma läkemedlen har både önskade och oönskade effekter. Det gäller i hög grad de beroendeskapande läkemedlen. Ett av de största problemen med dem är att de fungerar så bra i början, men så dåligt när patienten börjat utveckla ett beroende.
Man hade kunnat hoppas att Läkemedelsverket ville delge allmänheten denna grundläggande kunskap men så tycks inte vara fallet.  Man ger istället en entydigt positiv, icke-problematiserande bild. Den danske läkaren och debattören Peter Götsche skriver i sina böcker om ”organiserad förnekelse” av problemen med psykoaktiva ämnen och psykofarmaka (Equals intervju med Peter Götsche). Ska man tolka Läkemedelsverkets agerande som just detta?

Läs själv hur Läkemedelsverket skriver:
Narkotikaklassade läkemedel

Text: Per Sternbeck