Så är valet över. Det blir en borgerlig majoritet i riksdagen. I en snabb analys av valet jag gjorde med en arbetskamrat kom vi fram till att vi som är friska och har ett arbete inte har något att frukta på ett personligt plan. Men personerna vi företräder, sjuka, sjukpensionärer, icke arbetsföra, arbetslösa, personer som går på försörjningsstöd, fattigt folk, har definitivt anledning att vara rädda. För ekonomin. För den egna tryggheten. För den egna hälsan.
För vi kan ju räkna med att redan hårt klientkrävande, klientjagande och klientifrågasättande myndigheter i form av Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Socialtjänst kommer att få direktiv om att bli ännu hårdare i sin jakt. Med påföljande stresspåslag och dåligt mående för klienterna som följd. Och denna ökande stress ska tas om hand av en hälso- och sjukvård som inte ska tillföras mer resurser trots ökande befolkning och ökat söktryck för skatterna ska ju inte höjas.
“Det blir intressant att se om Sverigedemokraterna kommer att vara lika attraktiva för dessa väljare efter fyra år i regeringsställning…”
En av de mest talande valaffischerna i valet för var borgerligheten Kristdemokraternas paroll: Skärpta straff! Sänkta skatter!
Man ska bygga ut polis, domstolsväsende och kriminalvård kraftigt. Man ska bygga ut försvaret kraftigt. Det talas om stora satsningar på skolan och på vården. Man pratar om att införa bidrag till de som redan har, företag och privatpersoner med höga elräkningar och till de som drabbas av höga bränslepriser, fordonsägare. Men skatterna skall alltså inte höjas.
Vart ska då pengarna tas ifrån? Moderaterna vill jaga bidragstagare som redan är jagade. Sverigedemokraterna vill finansiera allt med minskad invandring, som redan är rekordliten. Kristdemokraterna vill förstatliga sjukvården och ha billig falukorv och vad Liberalerna vill är oklart.
Risken är överhängande att det blir redan fattiga och socialt utsatta personer som kommer att få betala med lägre bidragsnivåer från redan låga. Med en ännu sämre tillgång till vård och service från en redan låg nivå. Fast det har vi ju råd med – vi som ju ändå lever i en välfärdsstat där ingen far illa, eller…?
I det här valet har många personer i social utsatthet valt att rösta på Sverigedemokraterna. Det blir intressant att se om Sverigedemokraterna kommer att vara lika attraktiva för dessa väljare efter fyra år i regeringsställning, eller som underlag till en regering, som troligtvis kommer att rikta sin udd mot personer i utsatthet och fattigdom. Det kanske finns ett hopp hos dessa sverigedemokratiska väljare att de kommer att behandlas annorlunda än socialt och fattiga utsatta personer med annan etnisk bakgrund. Det hoppet är det nog ingen större idé att ha, då det skulle göra att Sverige bröt mot de generella mänskliga rättigheterna och dessutom sin egen grundlag. Kanske gångbart hos några partier på den borgerliga sidan, men troligtvis inte hos alla. Framtida försämringar i de sociala skyddsnäten kommer att drabba alla fattiga jämlikt.
Skribent Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
Läs också…
