Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har återigen granskat patientlagen. De kommer fram till att den är fortfarande mycket svag. Det är få förbättringar som ägt rum sedan förra granskning. Patientlagen är särskilt svag i psykiatrin. Vårdanalys lämnar rekommendationer till regeringen om tydligare ansvar och mer krav på vården, och ökad kunskap till patienter och vårdpersonal.

Samma resultat som 2017

Vårdanalys granskade patientlagen år 2017 och kom då fram till att patientens ställning inte hade stärkts sedan patientlagen infördes. Vårdanalys kommer i stort sett fram till samma sak i sin senaste granskning som publicerades i oktober 2021. Myndigheten genomförde sin granskning bland annat med enkäter till patienter och intervjuer med företrädare för olika patientgrupper. En generell slutsats är att ”de med sämre hälsa och de med utländsk bakgrund har sämre erfarenheter av vård än andra.”

Få tecken på förbättringar

Patientlagen innehåller bestämmelser på en rad områden. Endast på ett av dessa områden: Kännedom om vårdens skyldigheter syns förbättringar. På områdena: Information och Delaktighet är situationen oförändrad. Och på områdena: Tillgänglighet och Samtycke (integritet) har det blivit sämre.

Kännedom om vårdens skyldigheter

Patienter uppger att de har bättre kunskap om vårdens skyldigheter. Vårdanalys säger dock att ”det inte [är] säkert att personer som uppger att de känner till vårdens skyldigheter faktiskt gör det.” Vårdpersonalens kännedom om vårdens skyldigheter varierar och ”brister kan förekomma”.

Information

Färre än 50 procent svarar att de alltid har fått tillräckligt med information. Ytterligare knappt 40 procent svarar att de ibland får tillräckligt med information. 10–15 procent får aldrig tillräckligt med information. Vården har däremot blivit lite bättre på att ge skriftlig information.

Delaktighet

Överlag ligger delaktighet kvar på samma nivå. Men en lägre andel patienter uppger att deras delaktighet i vården efterfrågas och välkomnas, ”enbart något över hälften instämmer i det påståendet”.

Tillgänglighet

Det har skett en generell försämring av väntetider enligt den nationella vårdgarantin. Sämst är det i den specialiserade vården inom 90 dagar, där fler människor får vänta längre år 2020 än 2016 och 2014 på att besöka, och få behandling i specialistvården. Jämfört med andra länder är väntetiderna långa i Sverige.

Samtycke (integritet)

”Cirka tre av fyra patienter anser att deras integritet alltid respekterats, vilket är en försämring jämfört med tidigare mätningar 2014 och 2016.”

Särskilt om psykiatrin

Vårdanalys drar slutsatsen att patienter med psykisk sjukdom måste få större inflytande över sin egen vård. Det finns fortfarande en utbredd syn inom vården att patienter med psykisk sjukdom inte själva kan fatta beslut om sin vård. ”Många patienter upplever att vårdpersonalen pratar över huvudet på dem och förklarar vad som skulle passa dem bäst, istället för att ställa frågor och ta in patientens egen berättelse. Många patienter vill exempelvis ha större inflytande över sin läkemedelsbehandling och själva kunna påverka tillgången till slutenvårdsinsatser, bland annat genom självvald inläggning.”

Särskilt dålig tillgänglighet i psykiatrin

Företrädare för patienter med psykisk sjukdom som Vårdanalys har talat med ser tecken på att fler patienter söker helt privat finansierad vård, framför allt för psykologisk behandling, på grund av de orimligt långa väntetiderna i psykiatrin.

Vårdanalys rekommendationer

Vårdanalys presenterar en rad olika rekommendationer för att stärka patientens ställning, vilket var syftet med patientlagen. Några av dem är att:

Det ska vara tydligare vem som har ansvar för att patientlagen följs

Regeringen bör se till att göra det tydligt vem som bär ansvaret för att patientlagen följs. Patientlagen är för otydlig och den säger inte alltid vem som har ansvaret. I området information bör skyldigheten bli tydligare att inte bara ge information utan även att ta emot information från patienten.

Vården behöver öka kunskapen om patientlagen bland patienter och vårdpersonal

Huvudmän och vårdgivare bör genom förbättrad och anpassad information öka kännedomen om patientlagens bestämmelser bland patienter och vårdpersonal. ”Informationen behöver [dessutom] i högre utsträckning än idag vara anpassad till olika patientgruppers behov och förutsättningar.”

Regeringen och IVO bör stärka tillsynen och ansvarsutkrävandet av patientlagens efterlevnad

Tillsynen behöver stärkas eftersom patientlagen inte innehåller några legala rättigheter där patienten kan vända sig till domstol. Regeringen bör bland annat utreda möjligheten för IVO att besluta om rättsligt bindande sanktioner mot huvudmän som inte följer patientlagen.

Tydliga krav och incitament för vårdgivare att uppfylla patientlagens skyldigheter

Regioner och kommuner bör ställa tydliga krav på och skapa incitament för vårdgivare att uppfylla skyldigheterna enligt patientlagen. Regioner och kommuner bör: skapa förutsättningar för och ställa krav på att vårdgivarna bedriver personcentrerad vård, till exempel så att fler patienter erbjuds en fast läkarkontakt och/eller vårdkontakt; ställa krav på att vårdgivare arbetar med patientmedverkan samt följa upp hur de tar tillvara erfarenheter från patienter och anhöriga som en del av sitt förbättringsarbete; säkerställa att patientlagen efterlevs samt synliggöra och sprida kunskap om i vilken grad olika vårdgivare efterlever patientlagens bestämmelser.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029