Socialtjänsten pressade våldsutsatta Angelica

Våldsutsatt
Foto: doidam10

Angelica är kritisk till brister i stödet hon som våldsutsatt fått från kommunen. Angelica blev ekonomiskt, psykiskt och fysiskt misshandlad under två år av mannen hon hade en relation med. Hon mår fortfarande, ett år efter flykten, mycket dåligt. Mannen, en kriminell person med stort våldskapital, letar efter henne än. Angelica lever idag med skyddad identitet.

Angelica Andersson, 27, har det tungt när hon berättar om nuläget:
– Jag vill helst vara för mig själv,  litar inte på någon,  ser på mig själv som värdelös. Om något går fel kommer tankarna och känslorna tillbaka: Han sa alltid att allt jag gjorde var fel. Allt han sa att man skulle göra var rätt – allt jag ville var fel. Jag blev kallad efterbliven så ofta att jag började tro på det hela. Det har förändrat mig som person, på djupet.

Blev våldsutsatt i två år

Angelicas ex misshandlade och hotade henne under nästan två år:
– Det kommer så sakta att man inte märker det. Först var det småhot, sedan förlåt. Hände det en gång till, var det mitt fel. ”Hade du inte gjort så hade jag inte skrikit åt dig, hotat dig, slagit dig”.
– Han var jätteaggressiv och blev sur om jag inte gjorde som han ville. Och även när jag gjorde som han ville så var han inte nöjd. Allt var fel hur jag än gjorde. Varför hade jag killkompisar? Varför hade jag tjejkompisar?
– Han började höja handen och hota att han skulle slå. Sedan sa han förlåt men fortsatte: ”Ser du vad du får mig att göra? Du får mig att göra så här fast jag inte vill.”
– När väl smällarna kom och jag försökte lämna, gick det inte. Han kom till mitt jobb. Till min hunds hunddagis, till gymmet. Han hotade med att skada min familj och sa att jag var tvungen att flytta från Stockholm om jag skulle lämna honom. Om jag lämnade honom och han hittade mig skulle han döda mig först och sig själv efter.

“Jag blev kallad efterbliven så ofta att jag började tro på det hela. “

Angelicas förövare var inte med i något gäng men hade många kriminella kring sig. Han missbrukade själv. Använde kokain, rökte cannabis varje dag, drack alkohol. Han hade pistol och kniv. Kniven bar han hela tiden. Han spöade en släkting som gjort en polisanmälan på honom för misshandel.
– Han hotade med att samma sak som hände med släktingen skulle hända mig om jag anmälde honom.

Hunden var min trygghet

Efter mer än tio försök lyckades hon till slut lämna honom:
– Första tiden var jättesvår. Jag bodde med andra kvinnor på ett skyddat boende och det var jobbigt med alla regler som gällde där. Det svåraste var att jag inte kunde ha min hund med mig. Hunden var min trygghet under hela relationen, som hela tiden fanns där och kunde lyssna på mig. Han hade ju sagt att jag inte fick berätta för någon hur det var så jag berättade bara för min hund. Att inte få träffa henne i den situationen var så svårt.
– Det var också svårt att lämna mitt hem, mitt jobb, mina rutiner. Handläggarna på soc och boendet fokuserade på honom och vad han gjort. Det var ingen som frågade mig hur jag mådde. Jag fick inte den hjälpen jag hade behövt få.

Kände det som att hon skulle bli av med skyddat boende

En annan sak som retar Angelika så här i efterhand är att hon i sin utsatta situation hela tiden riskerade att bli av med det skyddade boendet:
– För att ens få bo på skyddat boende är det obligatoriskt att ha samtal med en kontaktperson på boendet. Jag fick inte må för bra för om jag skulle göra det kunde jag bli hemskickad. Då sa de till mig att jag inte befann mig i en akut hotsituation.
– Den där jävla FREDA*, den är fett jobbig. De ställer frågor och så får man säga hur våldet var, hur han är som person, vilken typ av våld han utfört och sedan får man sätta skalor på det hela. Beroende på svaren räknar de fram en poäng. Som jag förstår det gör man det för att socialen skulle bedöma hur länge man får vara kvar på boendet. Så uppfattar jag det. Jag vet inte vad det skulle användas till annars, det var ingen som berättade varför jag skulle göra det, annat än att socialen ville ha det. Utan hjälpen och stödet jag fick från Qvinnoqraft så hade jag varit tillbaka i relationen. Och då vet jag inte om jag hade levat idag.

Känner sig skyldig

Boendet hjälpte Angelica att få skyddad identitet. Efter ett byte av handläggare på socialen fick hon en ny lägenhet i en annan kommun. Nu ett drygt år senare är den mest akuta situationen över för Angelica. Samtidigt har hon det tungt. Angelica har inte fått någon hjälp för sina psykiska skador. Hon har sökt om traumaterapi men har stått i kö i 8 – 9 månader utan att ha fått någon behandling eller samtalsstöd. Hon har mardrömmar efter den sista händelsen då hon var rädd att han skulle hugga henne med kniv och då han höll ett struptag på henne så att hon höll på att svimma.
– Jag känner mig skyldig på något sätt. En stor skam och skuld över det som hänt. Det är de psykiska konsekvenserna som är jobbigast. Jag känner mig inlåst i mitt eget liv, i min egen vardag. Jag känner mig så begränsad. Som att det är jag som har gjort fel. Jag måste gömma mig från honom hela tiden medans han går omkring som om ingenting har hänt. Jag känner mig straffad.

“Jag känner mig inlåst i mitt eget liv, i min egen vardag.”

Socialtjänstens hantering av Angelica dålig

Jasmine som arbetar på Qvinnoqraft har hjälpt Angelica under hennes process.
– Socialtjänstens hantering av Angelica har varit dålig. Och det såg de själva. Mycket blev bättre när hon fick byta handläggare, berättar Jasmine. Det vi möttes av första gången vi gick till soc var att handläggaren berättade att han inte brukade jobba med offren utan med förövarna. Det skapade en stor tillitsbrist. På boendet var det stor brist på uppföljning. När vi begärde ut dokumentation från socialtjänsten om vilka insatser Angelika fått fanns ingen dokumentation på fem veckor. De satte också upp en tidsgräns på tre månaders maxtid på boendet, oavsett vad som hände, vilket stressade henne.

– Det är många kvinnor som stannar kvar i våldsrelationer eftersom de inte vill bli av med ett husdjur de älskar. I det här fallet, och det är tyvärr alltför vanligt, hade man ingen koll alls på vad man skulle göra med hunden så vi fick lösa det.

– FREDA* är ett jättebra instrument om det görs och används på rätt sätt. För att kunna använda instrumentet bör man gå en utbildning, som är gratis, på Länsstyrelsen. Man får inte använda FREDA för att bedöma hur lång tid man kan få bo på det skyddade boendet. Ända verkar det ha gjorts i det här fallet.

Titta också på:

Att inte vara ensam -en berättelse om våld, utsatthet och att strida för sina rättigheter

Relaterade artiklar

Equals nyhetsbrev

Prenumerera på Equals nyhetsbrev. Nyhetsbrevet kommer ut en gång i månaden med intressanta artiklar, krönikor och mycket mer.





Equals öppettider

QvinnoQraft

Måndag -Fredag 10.00 – 17.00
Kontakt
070-792 41 78
qvinnoqraft[@]equalsthlm.se

Råd § Stöd

Vi svarar på frågor om psykisk ohälsa, beroende och läkemedel. Eller om du har problem med soc, sjukvård eller andra myndigheter. Hör av dig!

Ring! 070-797 20 29
Telefontider: 12:00 – 17:00
Mejla! info[@]equalsthlm.se

Kolla in vår guide:
Hävda dina sociala rättigheter

Besöksadress
Grindsgatan 37, Stockholm Södermalm

Ring! 070-797 20 29 - Mejla! info(@)equalsthlm.se

Vi svara på frågor om psykisk ohälsa, beroende och läkemedel. Eller om du har problem med soc, sjukvård eller andra myndigheter. Hör av dig! Telefontider: 12:00 – 17:00.
Råd & stöd