När riksdagen tog bort kusiner från arvsordningen för nästan 100 år sedan skapades Allmänna arvsfonden. Fondens pengar skulle användas till nyttiga ändamål för barn och unga. Idag främjas målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionens granskning har dock kommit fram till att fonden inte nyttjas på tänkt sätt och myndigheten vill därför avskaffa Allmänna arvsfonden.
De viktigaste iakttagelserna som Riksrevisionen gjort in sin rapport är att ”en stor andel organisationer ansöker om projektbidrag för en väl tilltagen budget”. Dvs organisationerna fläskar på med ”hög bemanning och stora kostnader” och Arvsfondens medel används inte resurseffektivt. Dessutom saknas ”i nästan samtliga granskade fall tillräcklig information om projektens bemanning och andra större kostnader i förhållande till vad som ska åstadkommas i projektet” i beslutsunderlaget. Därmed saknar även Arvsfondsdelegationen möjlighet till att bedöma huruvida resurserna används fördelaktigt. Utöver detta når projekten ”relativt få deltagare ur målgruppen” vilket är en riskindikator för låg effektivitet. Ovanpå detta får många organisationer kontinuerligt olika projektbidrag under flera år och några till och med driver flera projekt parallellt, vilket ”är tveksamt om det är förenligt med arvsfondslagens villkor om att fonden inte ska bekosta löpande verksamhet.”
Allmänna arvsfonden har mer intäkter än utgifter
Trots att många projekt är för dyra i relation till nyttan som uppnås har fonden ändå haft högre intäkter än vad som betalats ut till projekt. ”Under 2022 hade Allmänna arvsfonden intäkter på 1 160 miljoner kronor och 780 miljoner kronor betalades ut i bidrag. I december 2022 var marknadsvärdet av fondens tillgångar 12,3 miljarder kronor.” Detta anser Riksrevisionen talar för att systemet inte fungerar som tänkt. Det var aldrig meningen att fonden skulle få stora tillgångar som inte kommer till nytta. Och med tanke på att bidragsvillkoren kräver att beviljade projekt ska vara nyskapande och kunna leva vidare med andra finansiärer efter projektets slut, saknas faktiska möjligheter att dela ut mer fondmedel årligen. Eller som myndigheten uttrycker det: ”det finns för mycket pengar att dela ut i förhållande till mängden angelägna utvecklingsprojekt” och att ”projektansökningarna inte tillräckligt konkurrerar med varandra på basis av idé, innehåll och kostnader.”
Ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet
Det framkom även genom slagningar i olika register att firmatecknare och anställda, liksom organisationer som driver arvsfondsprojekt både misstänks för/belagts med ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och demokratihotande brottslighet. Därmed är inte kontrollen av sökande organisationer tillräckligt god. Som exempel kontrollerar inte Kammarkollegiet ”firmatecknares identitet, folkbokföringsadress, om de har skulder eller näringsförbud.” Och ”Hälften av alla ideella föreningar med pågående projektbidrag från Allmänna arvsfonden har i stor utsträckning helt låtit bli att deklarera eller lämnat underskattade inkomstuppgifter i sin deklaration”, vilket kan ”bero på låg administrativ kapacitet eller att den är oseriös”.
En databas över statliga bidrag till civilsamhället skulle behövas
Riksrevisionen anser att regeringen skulle behöva inrätta ”en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd” för att få en övergripande kontroll och motverka brottslighet. I databasen bör ideella föreningar, föreningarnas styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer registreras.
Riksrevisionen anser att arv utan arvingar eller testamente ska införas i statens budget
Myndigheten tycker att regeringen behöver införliva en ”ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras ändamålsenligt, effektivt och med respekt för de avlidna.” Dagens samhälle skiljer sig markant från 1920-talet med en väl utbyggd välfärd, dessutom sker en hög grad av offentlig finansiering av det civila samhället via statens budget. Granskningen visar också att i flera jämförbara länder tillfaller arven staten vilket anses ge ”en effektiv prioritering mellan olika behov i samhället”. Riksrevisionen rekommenderar att arv efter avlidna utan arvingar och testamente ska tillfalla staten. Myndigheten är medveten om att det tar tid att utreda och utforma ett nytt system och lämnar därför även rekommendationer för att åtgärda dagens brister tills det att systemet gjorts om från grunden.
Förbättra kontrollen och inför hårdare sanktioner då fel begås
I syfte att minska resursslöseri och motverka brottslighet lämnar Riksrevisionen flera förslag som bör införas så länge nuvarande ordning kvarstår. Man bör ”förbättra hela kedjan från handläggning och kontroll av ansökningar, till utformandet av beslutsunderlag och besluten om projektbidrag”. Och man bör ge mer ”kännbara konsekvenser” när fel upptäcks ”så att kontrollsystemet blir mer preventivt” och återkräva utbetalda medel för grövre förseelser.
Skribent: Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Läs Equals egna rapporter: Stockholms stad ljuger om rättssäkerheten – vi har siffrorna! – Samsjuklighetsutredningens förslag kommer inte ge bättre vård – Socialtjänsten är ingen uttagsautomat – Översyn av traumavården i Stockholm – Samordnad individuell plan – spelar ingen roll – Avslag på ekonomiskt bistånd rekordhöga i Stockholm!
