Få kan ha missat regeringens fokus på bidragsbrott – som de menar undergräver tilliten i samhället. Regeringen vill därför införa sanktioner vid bidragsbrott – att stänga av medborgare från att få bidrag. Att Sverige går miste om mycket mer pengar på grund av skattebrott får ingen eller lite uppmärksamhet av regeringen och i media.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte 2021 en utredning om bidragsbrott. Utredningen omfattade myndigheterna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket och Arbetsförmedlingen och kommuner och arbetslöshetskassor. I september blev den klar och lämnades över till den nuvarande regeringen. Det viktigaste i utredningen är att ca 2 procent av alla förmåner betalas ut felaktigt, och i ca 1 procent fanns misstankar om brott. Detta vill regeringen alltså förhindra och man vill straffa medborgare som har fuskat.
2021 betalade staten totalt 728 miljarder i olika förmåner – vid 7,4 miljarder misstänks brott
Ekonomistyrningsverket bedömer att 2 procent dvs 14,6 miljarder har betalats ut felaktigt. Utredningen bedömer att de ”felaktiga utbetalningarna är troligen ännu högre”. 90 procent av de felaktiga utbetalningarna har orsakats av medborgare som ansöker om förmåner. Vid ca 56 procent eller 7,4 miljarder av felen som orsakats av sökande fanns misstankar om brott.
Skatteverket uppskattar att Sverige går miste om 40,5 miljarder årligen i ”skattefel”
I Skatteverkets årsredovisning 2022 går myndigheten igenom hur mycket som Sverige går miste om i vad man kallar ”skattefel”. Vi på Equal kallar det för skattebrott. Det visar sig att skattefelet vid inkomst av kapital är 8 miljarder – eller 8,6 % av den totala kapitalskatten. Vid inkomst av tjänst och näringsverksamhet är skattefelet 12,1 miljarder – eller 1,5 % av den totala skatten på tjänst/näringsverksamhet. Bolagsskatten har 3,2 miljarder/3,6 % och moms 7,5 miljarder/1,5 % i skattefel.
Både summan och andelen av bidragsbrott understiger skattebrott – varför då fokus på bidrag?
Bara skattebrott på kapitalinkomster är högre än vid bidragsbrott, och procentuellt sett fyra gånger högre! Ändå hör man inte Ulf Kristersson raljera om hur detta sticker i folks ögon och hur svenskarnas skattemoral sjunker. Skattebrott på vanlig inkomstskatt är avsevärt högre än bidragsbrott, men något lägre procentuellt sett, men regeringen talar inte om hur de som arbetar blåser staten på pengar.
Utredningen föreslår att myndigheterna ska arbeta brottsförebyggande…
Man föreslår att Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen får ett ansvar att förebygga brott mot välfärdssystemen. De ska få större möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer – t.ex. banker, Skatteverket och företag – som ett led i att förhindra att brott kan begås.
Utredningen säger att myndigheterna ofta prioriterar sitt serviceuppdrag framför andra uppgifter, något som ”hindrar en effektiv kontroll innan felaktigheter uppstår och ökar risken för brott”.
”De beslutande aktörerna lyfter fram att brottsförebyggande arbete och kontroller behöver få en högre prioritet och status och genomsyra hela organisationen. De beslutande aktörerna behöver avsätta tid och resurser, ta fram effektiva metoder och öka antalet kontroller.”
…på bekostnad av deras vanliga verksamhet
Kommer myndigheterna få mer pengar för att prioritera brottsförebyggande arbete? Enligt utredningen är det inte möjligt att uppskatta hur mycket detta kommer kosta och de lämnar därför inga förslag. Vi kan därför anta att det ökade arbetet som följer av denna utredning kommer äta upp resurser som ska gå till att utreda rätten till sjukpenning, hjälpa personer tillbaka i arbete och allt annat som myndigheterna gör. Equal har under de senaste 10 åren noterat hur socialtjänsten och särskilt ekonomiskt bistånd arbetar alltmer med att kontrollera och allt mindre med att hjälpa personen förändra sin livssituation och att inte behöva bistånd – trots att det är syftet i socialtjänstlagen. Vi är mycket bekymrade för att den nya inriktningen, utan mer resurser – kommer leda till väsentligt sämre service.
Och slutligen föreslår man en bidragsspärr mot den som döms för fusk
Utredningen föreslår att den som döms för bidragsbrott ska meddelas en spärrtid på mellan sex månader och tre år, dvs under denna tid ska personen inte ha rätt till bidragen. Man föreslår att ekonomiskt bistånd ska undantas från denna spärrtid, men hur det kommer fungera i praktiken är högst osäkert. Idag nekas medborgare försörjningsstöd om de stängs av från andra ersättningar de skulle ha rätt till. T.ex. om en person missar att lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen i tid och får en avstängning leder detta till att Försäkringskassan inte betalar ut aktivitetsstöd. Samma person nekas sedan ekonomiskt bistånd från kommunen, eftersom enligt praxis i förvaltningsdomstolarna anses det motiverat att neka ekonomiskt bistånd under flera månader för tid då den sökande till följd av sitt eget agerande varit avstängd från en annan ersättning. Trots att spärrtiden inte omfattar ekonomiskt bistånd ”krävs det att förutsättningarna för biståndet i fråga är uppfyllda enligt de regler som gäller för dessa, men det är en prövning som får göras av den som beslutar om biståndet.” Det är alltså inte glasklart om den som får en bidragsspärr kommer få ekonomiskt bistånd eller om nuvarande praxis kommer gälla även fortsättningsvis.
Konsekvenserna för enskilda som får en bidragsspärr
Konsekvenserna för dem som får en bidragsspärr kommer bli avsevärda. Utredningen konstaterar torrt att ”Enskilda kan då få svårare att försörja sig och upprätthålla sin normala levnadsstandard. Särskilt svåra kan konsekvenserna blir för den som redan befinner sig i en ekonomiskt eller socialt utsatt situation. En bidragsspärr kan riskera att lägga extra börda på personer som redan är i en socialt eller ekonomiskt utsatt situation. Enskilda med en svagare ekonomi kan exempelvis riskera att hamna i skuldsättning och fattigdom, vilket i synnerhet kan ge negativa konsekvenser för hushåll med barn. Antal personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten kan förväntas öka…”
Fokus på bidragsbrott är klassisk högerpolitik som även sossarna tagit till sig då de tillsatte utredningen. Det är något som man tror ska tillfredsställa Svenssons som arbetar. Att servicen försämras är troligt vilket de som behöver myndigheterna kommer få uppleva. Och konsekvenserna för dem som blir avstängda från bidragen redovisas på en och en halv sida i utredningen som är på 839 sidor.
Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Läs också…
