Personligt ombud riskerar att försvinna

Två rader i en statlig utredning om något helt annat riskerar att utradera en yrkeskår och försätta tusentals människor med psykiska funktionsnedsättningar landet runt i djupare rättslig och social utsatthet.

Jag har blivit inbjuden av stadens personliga ombud att delta på ett av deras arbetsmöten ute i Skarpnäck. Tanken är att vi ska kunna hitta samarbetsformer för att jobba lite tätare ihop. Vissa saker kan Personligt ombud göra bättre inifrån som en del av systemet. Vissa saker kan vi som utomstående aktörer göra på ett enklare sätt. Men av planerna blir intet. För det är en personalgrupp som fruktar att deras yrke ska försvinna jag möter och vad är det för idé att planera för framtiden då? Vad är det så som hänt?

Personligt ombud –  stöd för personer med långvariga kontakter med myndigheter

Personligt ombud är ett stöd som riktar sig till personer över 18 år med psykiska funktionsnedsättningar som har betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. Den som får stöd av personligt ombud ska ha ett sammansatt och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning. Det ska dessutom finnas ett behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården eller den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. I samband med psykiatrireformen bedrevs försöksverksamhet med personliga ombud på tio orter i Sverige. Socialstyrelsen utvärderade verksamheterna och resultaten var goda för de personer som fått stöd. År 2000 beslutade riksdagen att verksamheter med personliga ombud skulle permanentas och göras nationell. Idag 25 år senare finns personligt ombud i 249 av landets 290 kommuner. Nu riskerar alltså denna framgångssaga vad gäller stöd till några av de mest sjuka och socialt utsatta personerna i riket att frysa inne.

Två rader i en utredning om något annat raderar en yrkeskår

Utjämningskommittén, en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över det kommunalekonomiska utjämningsystemet har lämnat ett remissförslag, Nätt och jämnt, SOU 2024:50, där den bärande tanken är att staten ska styra mindre i förhållande till kommunerna. De vill klumpa ihop  ett antal mindre riktade statsbidrag till ett stort bidrag kommunerna får göra vad de vill med.  Bland annat föreslås på två rader ett avskaffande av det riktade statsbidraget till personligt ombud.

Linnéa Birgersson, personligt ombud på Enheten för hemlösa i Stockholm ser förslaget från utredningen som ett direkt hot mot personligt ombud som yrke:

— Personligt ombud som yrke och funktion riskerar att försvinna om det riktade statsbidraget upphör. Om det riktade statsbidraget försvinner, försvinner också förordningen som reglerar vad personligt ombud ska göra och hur vi ska jobba, och då finns inte yrket kvar.

— Just nu är konstruktionen så att staten står för ena halvan av vår lön och kommunen för den andra. Den här konstruktionen med 50/50 garanterar ju någon form av fri position för oss gentemot kommunerna. Det värnar vår ställning och gör att vi har åtminstone ett visst oberoende från kommunen vi arbetar för.

— En av framgångsfaktorerna med PO- konceptet är just den fristående rollen samt att vi jobbar på uppdrag av klienten. Om hela vår lön betalas av kommunen så riskerar det att bli en annan version av personligt ombud där vårt oberoende kan ifrågasättas.

Risk för att kommuner avskaffar personligt ombud helt

Men ser man på situationen i ett större perspektiv, där kommuner i ökande grad satsar på sin lagfästa kärnverksamhet och alltmer kräver lojalitet och likriktning av sina anställda kan det bli så att de väljer bort att ha personligt ombud. Linnéa Birgersson igen:

— Sen finns också risken att kommuner faktiskt inte vill ha personligt ombud. Personligt ombud är väldigt unikt i sin utformning. Det finns inget liknande. Vi jobbar på direkt uppdrag av person och vi har uppgiften att uppmärksamma systembrister som kan påverka hela målgruppen. Hur sugen är en kommun på att finansiera en verksamhet som uppmärksammar brister i den egna verksamheten? Ganska liten fruktar vi.

Nedläggning av PO drabbar mycket utsatta grupper –  utredningen har inte utrett frågan

— Problemet med det här kan tänkas vara att vi riskerar att vi blir av med våra jobb men problemet som vi ser det, är att det drabbar några av de mest utsatta personerna i Sverige. Det är dem vi möter. Det är dem vi är ombud för. Dem och deras barn. Personliga ombud jobbar med föräldrar till över 1900 barn under 18 år men det är inget som tas upp i utredningens förslag. T.o.m. WHO, Världshälsoorganisationen, har uppmärksammat personligt ombud  som en funktion som värnar de mänskliga rättigheterna. Men det riskerar att försvinna utan att utredningen verkar ha tänkt igenom det. Utredningen gör ingen konsekvensanalys av hur en igenklappad personligt ombud-verksamhet drabbar dem som använder sig av personligt ombud  eller deras barn. Utredningens förslag saknar barnperspektiv, säger Linnéa Birgersson.

Socialstyrelsens genomgång visar att personligt ombud är en effektiv insats

Socialstyrelsen gjorde så sent som 2023 en genomgång av verksamheten och hur det riktade statsbidraget används och vad personligt ombud rapporter in för brister. Socialstyrelsens genomgång visar att personligt ombud är mycket uppskattat av personer med funktionsnedsättning och att det är en effektiv metod och insats. Klienter upplever att deras liv blivit mycket bättre tack vare funktionen. Och det är en insats som behövs alltmer. Linnéa Birgersson igen:

— Det blir mer och mer av ombudsverksamhet på olika akutboenden och verksamheter, det tyder ju på att yrket behövs. Det står helt klart att det behövs massor av vägledning eftersom vi har byggt upp ett samhälle som är så komplicerat. Många PO-verksamheter har kö jämt.

— Utredningen har inte förstått omfattningen av det vi gör. De tror att vi möter en marginell grupp personer i samhället och verkar ha inställningen att om kommunerna tycker det är viktigt får de väl finansiera verksamheten. För mig betyder det att de inte har läst förordningen, och om de har gjort det har de inte förstått den

— Utredningen har inte gått rätt till. Den har inte gjort en konsekvensanalys, den har inte haft  jämställdhetsperspektiv och barnperspektiv och den har inte samrått med brukarorganisationer. Det här förslaget måste stoppas.

Förslaget som riskerar att slå hårt mot socialt utsatta personer handhas inte av socialdepartementet utan av finansdepartementet. Det understryker att beslutet är baserat på okunskap eller kanske ointresse. En enda förening på funktionshinderområdet är remissinstans, FUB. Annars är det bara kommuner och stora intresseföreningar som är tillfrågade. När de stora elefanterna dansar blir psykfallen uppenbarligen nertrampade och bortgjorda.

Skribent: Per Sternbeck
0700 387 166
info@equalsthlm.se