Kan vi förhindra nästa tragedi? Psykiatrin behöver mer än pengar

Regeringens satsning på psykiatrin leder ingen vart den här gången heller.

Måndagen den tredje februari presenterade regeringen ännu en satsning på psykiatrin där man satsar 1.6 miljarder kronor för att tillsammans med SKR utveckla samhällets insatser inom området psykisk hälsa.

– Psykisk ohälsa och suicid är en av vår tids stora hälso- och samhällsutmaningar. Utifrån den nationella strategin satsar vi nu på områden med stort utvecklingsbehov. Det gäller inte minst den psykiatriska tvångsvården och rättspsykiatrin där en hög belastning och långa vårdtider präglat verksamheten allt mer, säger socialminister Jakob Forssmed på regeringen hemsida.

Dagen efter, den fjärde februari, begår en person som mått psykiskt dåligt under många många år  Sveriges värsta masskjutning i vad som ser ut att vara ett så kallat utökat självmord och elva människor dör. Dessvärre är han inte ensam att agera utåtriktat under psykisk ohälsa. Under de senaste månaderna har en kvinna stuckits ihjäl på väg hem ifrån jobbet av en psykiskt sjuk man. Några veckor senare huggs en kvinna ihjäl på ICA Maxi i Botkyrka av en psykiskt sjuk man.

Har hänt förut – då tillsattes en utredning

För oss som varit med lite längre går tankarna osökt till en tid i början av 2000-talet då en psykiskt sjuk man  slog ihjäl en person vid Åkeshov med ett rör, en man i psykos körde ihjäl fem personer i Gamla Stan med en bil och Mihailo Mijailovic stack ihjäl landets utrikesminister Anna Lindh.

Dåvarande regeringen svar på dessa ”vansinnesdåd” var att tillsätta en utredning, den så kallade Miltonutredningen,  med det formella namnet ”Ambition och Ansvar”. Man utredde psykiatrin och öste pengar över den. 700 miljoner gick till 460 gemensamma projekt i lands­ting och kommuner. Men ingenting förändrades i sak. Granskningar av hur Milton­pengarna användes, både av Social­styrelsen och Riksrevisionen, visade att projekten var kortsiktiga och att bara ett fåtal levt vid­are. Det troliga utfallet av den senaste tidens händelser är att man från regerings sida gör som man brukar; Tillsätter en utredning som kommer fram till det andra utredningar redan kommit fram till och sedan händer inte så mycket mer

Många utredningar blir det:
Nedan listar vi ett urval av utredningar som drivits på området psykisk hälsa under de senaste 35 åren:

• Stöd och samordning kring psykiskt störda : ett kunskapsunderlag (1991), delbetänkande
• På väg : exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda (1991), delbetänkande
• Krav på förändring : synpunkter från psykiskt störda och anhöriga (1991), delbetänkande
• Rätt till bostad : om psykiskt stördas boende (1992), delbetänkande
• Psykiskt störda i socialförsäkringen : ett kunskapsunderlag (1992), delbetänkande
• Psykiatrin och dess patienter : levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling (1992), delbetänkande
• Psykiatrin i Norden : ett jämförande perspektiv (1992), delbetänkande
• Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka : forskning kring service, stöd och vård (1992), delbetänkande
• Psykiskt stördas situation i kommunerna : en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv (1992), rapport
• Välfärd och valfrihet : service, stöd och vård för psykiskt störda (1992), slutbetänkande
• Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m.fl. (1993), delbetänkande
• Bensodiazepiner – beroendeframkallande psykofarmaka (1993), delbetänkande
• Sammanställning av remissyttranden över Psykiatriutredningens slutbetänkande (SOU 1992:73) (1993)
• Missbruksutredningen (SOU 2011:35)
• Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93
• Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m
• SOU 1992:3 Psykiskt stördas situation i kommunerna – en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv.
• SOU 1995:5 Vårdens svåra val.
• SOU 2006:100 Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
• SOU 2021:6 God och nära vård – rätt stöd till psykisk hälsa.
• Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. PM 2016:1.

• Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? Om uppföljning av resultat ur ett patient- och brukarperspektiv. Rapport 2016:2.
• Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Att komma överens. En uppföljning av överenskommelser inom missbruks- och beroendevården. Rapport 2017:1.
• Socialstyrelsen, Personer med svår psykisk störning och missbruk. Psykiatriuppföljningen 1999:1.

SKR:s handlingsplan mot missbruk och beroende

• Skadligt bruk och beroende är ett prioriterat område för SKR. SKR:s arbete sker inom ramen för en långsiktig handlingsplan. Handlingsplanens målgrupp är beslutsfattare och den ska fungera både som underlag för beslut och utvecklingsarbete. Fokus är på åldersgruppen 13-29, och tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling.
• Handlingsplanen består av en beslutsdel och två kunskapsunderlag. Alla delar kan läsas fristående.
• Handlingsplan mot missbruk och beroende – tidig upptäckt, stöd och behandling för personer i åldern 13-29 år
• Kunskapsunderlag: Missbruk och beroende i åldern 13-29 år – så här vänder vi utvecklingen (PDF)Pdf, 1 MB.
• Kunskapsunderlag: Nya psykoaktiva substanser – det vi kallar nätdroger (PDF)
• Handlingsplanen har flera beröringspunkter med flera utredningar som till exempel Samsjuklighetsutredningen och Narkotikautredningen, som har haft i uppdrag att komma med förslag på hur området kan utvecklas.
• SKR: yttrande Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93)
• SKR: yttrande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5)

Leder inte till något den här gången heller

Ett av de bästa sätten att förutsäga vad som kommer att hända i en framtid är att titta på vad som hänt förut.  Så vad kommer att hända när regeringen ännu en gång öser hundratals miljoner över SKR? Förutom att tjänstemän och utredare fått sina löner betalda av staten ytterligare en tid, har inte mycket hänt, så det troliga är att inget kommer att förbättras den här gången heller

Ny glasyr på rutten kaka

Det finns ett uttryck som går ungefär: ”Att sätta ny glasyr på rutten kaka”. Det är det man gör med alla dessa utredningar som föreslår lagändringar, reformer och åtgärder andra utredningar redan föreslagit men som regioner och kommuner helt enkelt väljer att inte följa eller genomföra.

Och det är det stora problemet, att kommuner och regioner gör som de vill när det gäller vård och omsorg. Och de följer alltid den väg deras ekonomi visar.

Men detta stora problem har ingen utredning hittills vågat ta sig an. Eller så har de inte fått i uppdrag av en räddhågad regeringsmakt att göra det.

Skribent Per Sternbeck
Research Jocelyn Ängeslvä
info[@]equalsthlm.se
070-7972029