Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en skyldighetslag. Den bestämmer vad hälso- och sjukvården är skyldiga att göra. Inte vad du som patient har rätt till. Trots detta har två statliga utredningar på kort tid uttryckt att det inte är någon skillnad mellan en rättighetslagstiftning och en skyldighetslagstiftning eftersom vården ändå måste följa HSL. Detta är en helt felaktig tolkning: Patienter har ingen möjlighet att ställa krav på vården utan kan endast ta emot den behandling som erbjuds.
De två statliga offentliga utredningarna (SOU) – Samsjuklighetsutredningen som kom 2021 och Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor från 2022 – diskuterar båda två karaktären på HSL. Båda utredningar kommer förvisso fram till att HSL, till skillnad från Socialtjänstlagen, är en skyldighetslagstiftning. Men de menar ändå att det inte finns någon skillnad mellan en rättighetslagstiftning och en skyldighetslagstiftning. I detta fall eftersom hälso- och sjukvården ändå är skyldiga att följa lagstiftningen och att krav som den enskilde har rätt att ställa på hälso- och sjukvården måste respekteras.
Skillnaden på en skyldighetslag och en rättighetslag
HSL bestämmer vad hälso- och sjukvården är skyldiga att göra. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde (3 kap.). Vården ska också vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (5 kap.) HSL ger inte patienter rätt till vård och behandling. Patienter kan inte överklaga ett beslut om att inte ge vård, eller inte ge en viss behandling. Socialtjänstlagen (SoL) är en rättighetslag och ger människor rättigheter som de kan utkräva. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Beslut enligt SoL kan också överklagas till förvaltningsdomstolarna.
Utredningarna hävdar att hälso- och sjukvården måste respektera krav som patienter får ställa
Samsjuklighetsutredningen och Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor hävdar dock ändå att hälso- och sjukvården måste respektera de krav som en patient har rätt att ställa på vården. Båda utredningar hänvisar till vad regeringen skrev i ett gammalt lagförslag från 1998 och hävdar att:
”Det är i det fallet ingen skillnad mellan en rättighetslagstiftning och en skyldighetslagstiftning. Regioner och kommuner har oavsett lagstiftningens karaktär ett ansvar att tillämpa lagstiftningen på avsett sätt.”
Vad händer när hälso- och sjukvården och patienten inte är överens?
När hälso- och sjukvården och patienten inte är överens om vilken behandling som patienten ska få blir det klart och tydligt att HSL endast är en skyldighetslagstiftning. Hälso- och sjukvården bestämmer vilken behandling som patienten ska få, och patienten kan antingen acceptera beslutet eller avstå från att ta emot behandlingen. Avsaknaden av valmöjligheter är än mer vanliga i till exempel beroendevården och psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård än i den vanliga ”somatiska” kroppsvården. Trots det finns få valmöjligheter även i somatisk vård.
Utredningarna gör det bekvämt för sig och patienträttigheter är låga i Sverige
Om utredningarna i stället hade utgått från hur HSL faktiskt fungerar och inte ett utlåtande från en regering för 25 år sedan hade de fått göra delvis andra övervägningar och dragit andra slutsatser. Genom att låtsas som om hälso- och sjukvården respekterar krav som patienter har rätt att ställa blir utgångspunkten helt skev. Utredningarna ligger i sin tur till grund för nya lagförslag som vilar på felaktiga tolkningar och argument. Det är inte konstigt att Sverige sticker ut internationellt och presterar dåligt i jämförelser och undersökningar om patienträttigheter. Det är uppenbart att Sverige inte vill stärka patienträttigheter fullt ut, men samtidigt vill ge ett sken av svenska patienter åtnjuter mycket goda rättigheter i hälso- och sjukvården.
Vi har tidigare skrivit om Vårdanalys kritik mot hur patientlagen inte följs:
- Vårdanalys granskning av patientlagen – fortfarande mycket svag
- Patientlagen – lag utan genomslag enligt Vårdanalys rapport
Skribent Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
