Försörjningsstödet ska enligt socialtjänstförordningen grunda sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Tidigare har försörjningsstödet gjort det, men under ett antal år – både under blått och rött styre – har olika regeringar inte följt Konsumentverket.
Riksnormen bestäms av regeringen varje år. Tidningen Syre publicerade tidigare under året en artikel där de försökte få regeringen att förklara hur försörjningsstödet räknas ut, och varför regeringen inte följer det som står angivet i socialtjänstförordningen. De fick dock inga klara svar, inte ens från socialdepartementets enhetschef:
”Vi har inga särskilda handlingar när vi räknar ut riksnormen. Jag bedömer att vi inte har några handlingar som vi kan lämna ut till dig, säger Tony Malmborg.”
Tidningen Syre jämförde riksnormen med Konsumentverket och fann att det skilde väsentligt
”För en familj på två vuxna och två barn är riksnormen 13 490 kronor. Det är över 7 600 kronor lägre än Konsumentverkets beräkningar för vad som är rimliga hushållskostnader.”
Syre intervjuar en utredare på Konsumentverket som anser att deras beräkningar inte följs:
”Vi upplever att riksnormen inte riktigt utvecklas enligt våra beräkningar. Riksnormen har grundat sig på våra beräkningar förut, men det var ett tag sedan. Jag skulle vilja säga att det inte är så längre, säger Kristina Difs, utredare för hushållsekonomi på Konsumentverket.”
Equal skrev nyligen en artikel om regeringens farliga symbolpolitik om bidrag
I artikeln skriver vi om regeringens utspel om att bidragen är för höga vilket påstås göra det oattraktivt för personer med försörjningsstöd att söka jobb, samt att regeringen ska utreda ett bidragstak. Om regeringen verkligen menar allvar (och inte endast försöker vinna röster) och sänker bidragen kommer det leda till ännu mer matfattigdom i Sverige. Detta innebär att familjer – däribland många barnfamiljer – inte har råd att äta sig mätta. Något som både Stadsmissionen som delar ut mat till nödställda, och flera kommuner vars elever äter mer i skolan, har sett öka markant sedan inflationen började öka.
Oacceptabelt att riksnormen är så låg idag och inte följer socialtjänstförordningen
Enligt socialtjänstförordningen ska riksnormen bygga på ”Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar” och täcka ”skäliga kostnader”. Bevisligen gör riksnormen varken det ena eller det andra. I ett rikt industriland som Sverige skulle inte matfattigdom få finnas. Att det gör det är en skam för Sverige och orsakar slitningar i samhället där vissa inte ser sig som fullvärdiga medborgare. Det är en mycket negativ utveckling som redan gått alltför långt.
Höj bidragen i stället för att sänka dem – Arbetslösheten har strukturella orsaker!
Det är tydligt att bidragen måste höjas i stället för att införa bidragstak. Detta skulle inte leda till att fler ’går på bidrag’ eftersom orsaken till att människor fastnar i långvarigt bidragsberoende är andra, enligt Åke Bergmark som professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och som uttalat sig i en annan artikel i tidningen Syre:
”Det är inte arbetsviljan som står i vägen för de grupper som har långvarigt ekonomiskt bistånd, utan att steget ut i arbetslivet är långt. De har ofta bristfällig utbildning eller andra sociala problem. Att man då skulle få ut folk i arbete genom att sänka bidragen för att öka incitamenten, det är långsökt… Ska man få folk i arbete ska man nog ha mer ambitiösa program än de aktiveringsåtgärder som kommunerna har, som att stärka humankapitalet via utbildning och ta fram praktikplatser i de yrken där man söker folk, säger Åke Bergmark.
”Högre bidrag behövs för att vi inte ska cementera behovet av ”food banks” som i USA. Folk måste inse att man inte lever fett på försörjningsstöd och låta sig luras av politiker som (mot bättre vetande) säger att det är så!
Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
Läs också…
