I Farsta i södra Stockholm har man avskaffat boendestödjarna för personer kopplade till Vuxenenheten Missbruk och ersätter dem med korta kontrollbesök av beslutande socialsekreterare.
Anders Hammar har jobbat som boendestödjare i Stockholms stad i 20 år. Det gör han inte längre. Han fick ett erbjudande om avtalspension och fick gå vid årsskiftet. Det var ett erbjudande han inte kunde motstå, givet omständigheterna, för att referera till en känd film:
– Jag har jobbat som boendestödjare i socialpsykiatrin och för personer i missbruk på Kungsholmen, Östermalm, Bromma. I Farsta jobbade jag i tre år på Vuxenenheten Missbruk. Men det gör jag inte längre.
Boendestöd – ett jobb nära klienten
Det märks att Anders gillar, eller rättare sagt, gillade sitt jobb. Han berättar med entusiasm om sitt jobb:
– Boendestöd är väldigt brett beroende på hur behoven ser ut. Formen är att jag får ett uppdrag, en beställning av socialsekreteraren som kan innehålla olika moment.
– Boendestöd är till exempel om man har en försöks- eller träningslägenhet, är lägenheten okej, hjälpa till att betala räkningar, fylla i försörjningsstödsblankett, följa med på läkarbesök, följa med till avgiftningar gå på nätverksmöten. Det kan se väldigt olika ut. Om klienten har stora problem med att laga mat så hjälper man till med det. Man gör inte åt klienten utan med klienten. Och så dokumenterar man alla besök och vad man gör.
Det kan se väldigt olika ut. Om klienten har stora problem med att laga mat så hjälper man till med det. Man gör inte åt klienten utan med klienten. Och så dokumenterar man alla besök och vad man gör.
Skillnader mellan behov av boendestöd
– Det finns skillnader mellan att boendestöd i missbruk och socialpsykiatri – man kan tillfriskna om man slutar missbruka. Oftast om man har svår psykisk ohälsa är det mer permanent.
– En annan skillnad som boendestödjare är att det är mer avbokningar för personer med missbruk än de som tillhör socialpsykiatrin. De som tillhör psykiatrin är mer tacksamma än de från Vuxen.
– Jag har själv egen bakgrund som missbrukare. Det går att få ett bra liv om man slutar missbruka, men oftast klarar man inte det själv utan behöver mycket stöd. Det finns stora behov av struktur med att betala räkningar, upprätthålla rutiner, tvättstuga, städa sin lägenhet, ha stödsamtal…
Chefen tog bort uppgifterna del för del
Anders avbryter sig mitt i meningen. Det märks att han är ganska upprörd över sättet han blivit hanterad på:
– Jag är utbildad alkohol- och drogterapeut.-Jag är utbildad på att hålla stödsamtal. Min chef förbjöd mig att ha stödsamtal – det sakandes evidens för boendestödjare att ha det, enligt henne. Så jag fick inte ha det. Socialsekteraren skulle ha de samtalen.
– Jag menade att det fanns evidens för samtal. Kommer jag hem till en person som har ångest kan jag väl för fan inte be dem och ringa socialsekreteraren. Min kollega fick inte heller ha stödsamtal.
– Hon drog in en massa arbetsverktyg, vi fick inte hjälpa klienterna med myndighetskontakter. Vi fick inte hjälpa dem i kontakterna med Försäkringskassan, försörjningsstöd, Jobbtorg, jag fick inte hjälpa klienterna med kontakter i Stockholms stad, arbetsförmedlingen, hjälpa klienterna med legitimation. Det är ju befängt, det är en stor del i boendestödsjobbet att sitta bredvid klienterna när de bestämmer tider. Men det fick vi inte heller göra.
– Hon drog ner beställningarna och tog bort en massa klienter till oss. Till slut hade vi inga kvar. Sista halvåret satt jag bara på mitt kontor.
Samma sak hände med Farstasteget
Det här är en process Anders känner igen från förut:
– Hon la ner Farstasteget som var ett nyktert och drogfritt boende med personal på dagtid, på precis samma sätt. Man la ner det för att socialsekreterarna inte beställde platser där. ”Vi har inga klienter som vi kan skicka till Farstasteget” hette det. Men jag tror inte på det. Man beviljade ju platser i Skarpnäck under samma tid. Vi fick i uppdrag att lägga ner hela verksamheten. Jag var själv med om att städa ur lokalerna.
I nästa artikel intervjuar vi två brukare som drabbats av nedrustningen.
Vuxenenheten i Farsta har fått erbjudanden om att svara på frågor gällande avvecklingen av boendestödet. De har hittills valt att inte göra det.
Ersätts av besök från socialsekreterare
Vid årsskiftet upphörde Anders och hans kollegas anställning. Det är tänkt att deras arbete ska ersättas av socialsekreterare.
– Socialsekreterarna ska inom ramen för sin arbetstid göra korta hembesök hos klienterna en gång i månaden. Det blir en kontrollfunktion; är man nykter och drogfri, hur ser det ut i lägenheten. Sen blir det inte mycket mer. Om socialsekreterarna kommer en gång i månaden…hur mycket hinner inte rasa på tre veckor om man sätter igång att punda eller supa hårt.
Handlar om ekonomi
För Anders är det klart att hela reformen handlar om ekonomi:
– Det här handlar om att det var ett väldigt stort budgetunderskott på Vuxenenheten i Farsta under en följd av år. Nu under det senaste året har vi haft ett överskott. Hon blir av med lönekostnader. Hon har istället anställt två nya på socialpsykiatrin. De i socialpsykiatrin har kvar sitt boendestöd men det är mestadels privata aktörer.
– Den ekonomiska aspekten är den största. Det mest tragiska är att hon inte kan någonting om beroende. Som jag uppfattar det ser hon missbruk som en karaktärsdefekt. Hon anställer socialsekreterare som är helt färska och som inte har någon erfarenhet av att jobba med missbruk.
Känner oro för klienterna
Anders är orolig för sina före detta klienter. Han tror att det på sikt kommer att bli mer återfall med hembesök en gång i månaden av socialsekreterarna.
– Jag tror att det kommer att bli mer psykisk ohälsa. Vi har ju som boendestödjare en relation med klienten, en slags allians. Vi är inga myndigheter, vi kan inte besluta något. Det leder till djupare relationer än vad det kan bli med socialsekreterare. Man har större förtroende för sin boendestödjare än sin socialsekreterare. En annan konsekvens som jag tror att de inte har räknat med är att de kommer att få färre lägenheter tilldelade av de kommunala bostadsbolagen. De kräver ofta boendestöd eftersom de ser det garanti och kontroll av att de lägenheter de förmedlar sköts av hyresgästerna
– Jag tror också att det kommer att bli mer vräkningar i och med att boendestödet försvinner.
Social nedrustning är på många sätt ett abstrakt begrepp. Svårt att ta på. Ibland kommer social nedrustning smygande i små steg, liksom av sig själv. I Farsta är den hur tydlig som helst. Man ersätter socialt arbete och innehåll, med kontroll. Något annat mål än att spara pengar är svårt att se.
Per Sternbeck
