En kvinna med utmattningssyndrom fick avslag på sjukpenning med motiveringen att hennes ”läkare inte sett något vid besöket som förklarar de begränsningar som beskrivs”. Vi har i tidigare artiklar skrivit om att begreppet ’objektiva undersökningsfynd’ inte används längre, enligt Försäkringskassan.
Kvinnan hörde av sig till oss efter att ha läst våra artiklar. Hon tyckte att formuleringen Försäkringskassan använt sig utav var mycket lik ’objektiva undersökningsfynd’, som inte ska användas längre. Vi kan endast hålla med. Det finns ingen praktisk skillnad mellan ’objektiva undersökningsfynd’ och formuleringen i kvinnans beslut. Detta ställer till med problem vid psykiska sjukdomar.
Lätt att det blir avslag på sjukpenning vid psykiska sjukdomar
Försäkringskassans motivering till beslut i kvinnans ärende är: ”Försäkringskassan bedömer att du inte har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Detta eftersom din läkare inte har sett något vid besöket som förklarar de begränsningar som beskrivs, dvs att om kraven blir för höga ökar ångestsymtomen i form av att du blir rastlös, orolig, nedstämd, ledsen och irritabel och får katastroftankar.”
Kvinnans egen skriftliga kommentar till beslutet
”Motiveringen i beslutet är att ”eftersom din läkare inte sett något vid besöket som förklarar de begränsningar som beskrivs”. Vilket är typ samma som objektiva fynd. Vilket också är märkligt i sig, eftersom fk menar att min läkare ska kunna se något i mitt beteende som bekräftar min diagnos under de 15 min vi träffades. Hur ska läkaren kunna se huvudvärk eller utmattning? Skulle jag hållit mig om huvudet och skrikit aj? Skulle jag ha gråtit?
Istället beskriver hon hur jag ser ut. Och att jag inte har några ångestmanifestationer på rummet och inget psykotiskt. Därför får jag avslag.”
Svar från Anna Martinmäki på Försäkringskassan
Jag tog kontakt med Anna via e-post och fick följande förklaring om ’objektiva undersökningsfynd’: ”Det som avses med ordet är observationer, testresultat och undersökningsfynd. Det ska vi fortfarande använda och få information om från vården via intyget.”
Observationer, testresultat och undersökningsfynd
På frågan vad det är för skillnad mellan ’objektiva undersökningsfynd’ och observationer, testresultat och undersökningsfynd svarar Anna ”jag skulle säga att det inte är skillnad i sak men objektiva fynd låter som att det måste vara fynd som är väldigt tydliga som t. ex röntgenplåtar”.
Vad gäller då vid psykisk sjukdom?
Anna skriver ”När det gäller psykiska sjukdomar så är ju inte undersökningsfynd t ex röntgenplåtar eller blodvärden. Läkarintyget ska istället ska innehålla det som läkaren sett/hört under undersökningen av patienten, alltså vad patienten berättar och allt det som läkaren noterar under undersökningen av patienten samt hur läkaren värderar detta. Vad har läkaren tagit in i samtal med patienten – och hur värderar och tolkar läkaren detta? Det är uppgifter som läkarintyget bör innehålla.”
Försäkringskassan går enbart på läkarutlåtandet
Kvinnan skrev själv ett brev till Försäkringskassan och berättade om sin sjukdom, men detta tog de ingen som helst hänsyn till. I omprövningen av ärendet skriver de: ”I din begäran om omprövning skriver du att du har andra diagnoser men att din läkare inte skrivit om dessa i dina läkarintyg. Försäkringskassan kan endast bedöma din arbetsförmåga gentemot de uppgifter som framgår i dina läkarintyg.”
Kvinnan har överklagat till Förvaltningsrätten
Kvinnan är förstås missnöjd med Försäkringskassans beslut och har överklagat till Förvaltningsrätten. Faktum är att Kammarrätten har avgjort några mål där det centrala har varit observationer, undersökningsfynd eller andra utredningsresultat.
Mål 9520-18 i Kammarrätten i Stockholm
Kammarrätten angav bland annat: ”DFA-kedjan är en metod som används för att bedöma den försäkrades arbetsförmåga. Den innebär att läkaren, utöver att ställa diagnos, även ska beskriva funktionsnedsättningen och de aktivitetsbegränsningar som följer av denna. Beskrivningen av funktionsnedsättningen kan grunda sig på observationer, undersökningsfynd eller andra utredningsresultat. Metoden utgör ett av flera hjälpmedel vid bedömningen av en försäkrads rätt till sjukpenning.
Vissa sjukdomar låter sig endast med svårighet fastställas objektivt. När det exempelvis gäller de psykiatriska diagnoserna finns sällan några objektiva undersökningsfynd. Bedömningen av funktionsnedsättningen måste i dessa fall i huvudsak grunda sig på den försäkrades egna uppgifter. Patientens egen berättelse om symtomen tillsammans med beskrivningen av dennes hälsotillstånd i de medicinska utlåtandena är då av särskild betydelse. Det måste göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter där även svårighetsgraden av sjukdomen ska beaktas. Enbart den omständigheten att det saknas objektiva undersökningsfynd kan inte tillmätas en avgörande betydelse.”
Försäkringskassan kontra beslutet från Kammarrätten
Försäkringskassan verkar inte ha tillmätt kvinnans egen berättelse om symtomen och beskrivningen av hennes hälsotillstånd i utlåtandet särskild betydelse. Därför är även vi intresserade av att se vilket beslut kvinnan kommer få i domstolen/-arna.
Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
