Socialstyrelsen har nyligen gjort en kartläggning av psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrin. I ett par avsnitt behandlas temat personcentrerad vård. Socialstyrelsen konstaterar själva att vissa verksamheter undrar om det ens går att arbeta personcentrerat, medan andra säger sig arbeta med metoden.
Patientförening PAR kontaktas vi ofta av patienter och anhöriga som är missnöjda med vården. Bristen på delaktighet är ett område som många klagar på. De berättar om överläkare som inte lyssnar på patienten och kör över med sina egna beslut. De beskriver en vård som inte är på någorlunda vis personcentrerad.
Personcentrerad vård enligt vårdhandboken
Personcentrerad vård innebär att vården utgår från patientens egen berättelse, förutsättningar och resurser, där hänsyn tas till personens hinder. Patientens egen berättelse är central och genom dokumentation av patientens berättelse kan insikter, viljor och ansvar tydliggöras. Vården ska ges utifrån bästa möjliga förutsättningar för den enskilda personen. Det tydliggörs genom ett aktivt samarbete och partnerskap där flera experter möts och utformar den vård som ges. Patienten ses som expert på sin egen situation och vårdarna innehar omvårdnads- och medicinsk expertkunskap. Att vårda patienter med svåra och långvariga sjukdomar kan upplevas som en svår balansgång. Som professionell vårdare är det viktigt att bjuda in personen med vårdbehov i kommunikationen och göra hen delaktig i den mån det går. Det är också viktigt att vara lyhörd för den enskildes önskan om den egna vården, både gällande vårdprocessen och i beslutsfattandet. Här bör även de närstående inkluderas om patienten så önskar för att stärka patientens alla förmågor och resurser.
Miniminivåer för personcentrerad vård
Det finns miniminivåer för personcentrerad vård beslutade av Svenska institutet för standarder (SIS). Dessa innebär bland annat att patientens berättelse dokumenteras och att berättelsen och vårdplaneringen är tillgängligt för patienten och används i det kliniska arbetet. Tid måste avsätts för vårdpersonalen för diskussion om och utforskande av patientens berättelse. Patientens motivation, förväntningar och mål behöver diskuteras, och strategier för patientens resurser, mål, önskningar och behov införlivas i vårdplanen.
Socialstyrelsens enkät till verksamheterna
I enkäterna till verksamheter som bedriver vård enligt LPT respektive LRV ställdes frågan om verksamheten arbetar systematiskt enligt någon metod för ökad patientdelaktighet. Till frågan fanns både möjlighet att kryssa i färdiga förslag på metoder (”Personcentrerad vård”, ”Delat beslutsfattande” och ”Människorättsbaserat arbetssätt”) och möjlighet att i fritext beskriva hur verksamheten arbetar med patientdelaktighet samt om det finns andra, liknande metoder, som används. Hela 65 procent av avdelningarna inom LPT och LRV svarade att de arbetade med personcentrerad vård.
Socialstyrelsen förde en dialog med verksamheterna om personcentrerad vård
I kartläggningen skriver myndigheten ”Att erbjuda personcentrerad vård inom tvångsvården medför dock andra utmaningar än inom den frivilliga vården. I dialoger med verksamheter har frågan till och med ställts om det över huvud taget går att arbeta personcentrerat om en förutsättning för vården är att den inte kan ges på frivillig basis. Andra verksamheter har tvärtom fört fram att det är ännu viktigare att arbeta personcentrerat när vården ges under tvång. Studier visar att utmaningarna är stora, men att ett personcentrerat arbetssätt leder till bättre vård, även för grupper där sjukdomsbilden leder till extra stora utmaningar, exempelvis psykospatienter.”
I vilken utsträckning är den rättspsykiatriska vården personcentrerad?
Vi kan omöjligtvis besvarar denna fråga då vi har alldeles för lite underlag. Men vi inledde denna artikel med att berätta om att många vänder sig till oss för att de inte blir hörda, och de får ingen inflytande över sin vård. Det finns säkert patienter med andra erfarenheter som får vara delaktiga och de känner aldrig något behov av att höra av sig till oss. Det vi kan säga är att verksamheterna inte redovisar hur de arbetar och att Socialstyrelsen inte heller har riktig koll på hur personcentrerad den rättspsykiatriska vården är.
Patientförening PAR instämmer i att det finns utmaningar i att arbeta personcentrerat i tvångsvård. Men verksamheterna måste göra sitt yttersta för att göra patienterna så delaktiga i sin egen vård som möjligt. De riktlinjer som tagits fram behöver spridas och tillämpas och följas upp, både inom och utom den rättspsykiatriska vården.
Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Läs också…
