Sveriges Radio har gjort ett inslag om den ökande förskrivningen av så kallat antidepressiva medel till barn och unga. Den har ökat med 300 % under de 15 senaste åren. Om detta tycker Socialstyrelsen ingenting. Och en av Socialstyrelsens experter, Håkan Jarbin, uttalar sig. På frågan om det inte rådet risk för övermedicinering uttalar han Socialstyrelsens standardsvar om att det också kan råda undermedicinering.
Förr i tiden, innan de antidepressiva SSRI-medlen lanserades i stor skala, var depression ett plågsamt, men ändå övergående tillstånd, för de allra flesta drabbade. Depressionen gick över hos de flesta på ett par månader. Idag finns ett tillstånd där 60% av de som äter antidepressiva varje dag, drygt 660 000 människor, har ätit antidepressiva i över tio år. Depressionerna har alltså ändrat karaktär från att vara övergående till att kroniska. Detta handlar dock inte om depressionerna i sig. Det handlar om medicinerna.
Många börjar – få slutar – med psykofarmaka
Det är idag känt och erkänt, till och med av vårdpersonal, att så kallat antidepressiva medel inte fungerar särskilt bra. De är inte primärt ”antidepressiva” utan stänger av stora delar av känslolivet hos de som tar dem, bland annat depressiva känslor och ångest, men också glädje, kåthet och andra positiva känslor. De är också mycket svåra att sluta med, med svåra utsättnings-/abstinensproblem att handskas med för den som försöker. Sjukvården tolkar ofta dessa problem som att det är den underliggande depressionen som gör sig påmind och deras råd till patienten är allt som oftast att fortsätta med medicinerna. Det är detta som gör att konsumtionen av så kallat antidepressiva stadigt ökar. Många börjar – få slutar. Detta mönster börjar nu spilla över även på barn och ungdomar.
Stor ökning av psykofarmakaanvändning bland unga
Bland barn och unga, 0 – 19 år, råder en förskrivningsepidemi av ADHD-medel med 68 000 barn och unga som har det utskrivet. En ökning med 700 % på 15 år. Enligt Socialstyrelsen kan denna siffra dölja både över- och underförskrivning. I samma åldersgrupp, 0 – 19 år, skrivs antidepressiva medel ut till 44 000 individer. En ökning med 300% på 15 år. Enligt Socialstyrelse döljer denna siffra både över- och underförskrivning.
I samma åldersgrupp äter lite mindre än 9 000 personer neuroleptika, antipsykotika, en ökning med 200 % på 15 år. Om detta har inte Socialstyrelsen uttalat sig än, men svaret blir troligtvis… ja, ni vet vilket.
Socialstyrelsen beskriver sig själv som oberoende – men är de oberoende?
Socialstyrelsen beskriver sig så här: ”Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg. Genom samarbete, oberoende experter och pålitlig kunskap styr, stödjer och utvecklar vi hälso- och sjukvården och socialtjänsten.”
Socialstyrelsen kanske gör ett utmärkt arbete på en rad håll men när det gäller läkemedel och dess användning finns det ofta mycket att önska. Till exempel har de ”oberoende” experter man använder sig av, ofta täta band med läkemedelsindustri eller har egna intressen i vårdsfären. Intressen som påfallande ofta leder fram till en benägenhet att rekommendera läkemedel framför andra behandlingsformer under sken av att dessa har evidens medan andra behandlingsformer saknas. Samma experter har en tendens att förneka patienters erfarenheter av biverkningar eller andra negativa verkningar. Man spelar ned dessa i både omfång och betydelse.
Samband mellan ungas psykofarmaka undersöks inte
När det gäller barns användning av psykofarmaka vore det på sin plats för ”Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg” att kontrollera sambandet mellan medicinering med ADHD-medel och medicinering med annan psykofarmaka. Hur många barn medicineras med ADHD-, antidepressiva och antipsykotika till exempel? All psykofarmaka ger biverkningar. När man uppsöker sjukvården tolkas dessa som symtom på annan psykisk ohälsa som man medicinerar med annan psykofarmaka som ger biverkningar som man medicinerar, osv.
Socialstyrelsen vill inte veta vad som händer med unga som medicineras
Men detta är Socialstyrelsen inte intresserad av. Istället hemfaller man åt ickesvar och plattityder av typen” det råder både över- och underförskrivning”. Det är slappt. Men det är också farligt för en uppväxande generation då man inte har en aning om vad som händer med barns- och ungdomars växande hjärnor och psyken när man manipulerar dem på det sätt som sker nu. Vad gör antidepressiva med ungdomars pubertet, förmåga att prata om känslor, känna och hantera starka känslor. Om detta vet man ingenting. Och vill uppenbarligen heller inte veta.
Skribent Per Sternbeck
info@equalsthlm.se
070-7972029
Läs också…
Behöver du hjälp med hur psykofarmaka fungerar? Besök gärna psykofarmkakollen.se
One Response
Beklagligt och sorgligt. Att medicinera barn bör inte vara förstahandsalternativet.
En ordentlig utredning vad gäller hemförhållande, sömn, kost, motionsvanor, tid barnet lägger på mobil och sociala medier samt kontinuerlig uppföljning av skolresultat bör vara standardiserat först och främst. Tror snarare obalans i något av ovanstående skapar obalans i hjärnan och kroppen. Inte att det finns en obalans i hjärnan från födseln. Läkemedelsbehandling kan vara bra för vissa, en viss tid, men man måste gå till botten med problemen som omger barnet. Detta finns det idag varken tid eller resurser till inom barn och ungdomspsykiatrin, då blir läkemedelsbehandling lätt åtgärd att ta till i första hand.