Får en patient i rättspsykiatrin hjälpa en medpatient att förstå vad som står i hens journal? Nej, sade man på Helix intagningsavdelning 2017. Jo, säger JO i ett beslut avgivet i februari i år.
På Helix intagningsavdelning finns många patienter som är alldeles nya i rättspsykiatrin. De har inte fått lära sig något om hur rättspsykiatrin fungerar och personalen gjorde under den tid jag var där inga direkta ansträngningar att berätta för patienterna. Eftersom jag varit i rättspsykiatrin under flera år var det några patienter som ställde frågor till mig. Det är vanligt att nya patienter frågar äldre patienter hur systemet fungerar. Inte bara på Helix, utan överallt. En patient ställde särskilt många frågor. Han förstod inte vad som stod om honom i hans journal.
Nyintagen och en journal som är svår att förstå
Innan man kommer till Helix intagningsavdelning gör man en rättspsykiatrisk undersökning hos rättsmedicinalverket. Den är belägen på våningen ovanför intagningsavdelningen. Där gör psykiatriker, psykologer och andra professionella en bedömning till tingsrätten om personen bör överlämnas till rättspsykiatrisk vård eller om hen bör få fängelse. Den här bedömningen skrivs ned i en journal som man får när bedömningen är färdig. Journalen är skriven på ett fackspråk med många medicinska termer som är svåra att förstå. Jag skulle nog tro att de flesta som hamnar i rättspsykiatrin till en början har svårt att fullt ut förstå sin journal.
Patienten bad mig berätta på ett enklare språk
Så den här patienten bad mig att läsa hans journal och säga till honom vad det stod på ett enklare språk. Det är några år sedan nu, men som jag minns det gav han mig sin journal och jag läste igenom den på mitt rum. Därefter satt vi i korridoren och jag berättade för honom – i stora drag – vad det stod. Sen tog det fart. Personalen blev mycket upprörda över det som ägt rum. Personalen anklagade mig för att ha läst patientens förundersökning. Jag är tveksam till att de trodde det på riktigt eftersom de beslagtog bunten med papper som jag hade läst och som jag satt och förklarade vad det betydde. Jag försökte förklara för dem precis vad jag gjort. Det var tydligen också emot reglerna. Vi fick inte ha några samtal om diagnoser eller vårdförlopp. Hur som helst så blev de mycket upprörda på mig. Jag hävdade att jag inte hade gjort något fel.
”Gränslöst beteende” att förklara journal för medpatient
Det här ledde till att de skrev in följande meningar i min journal: ”Han uppvisade ett gränslöst beteende där han gav juridisk och psykiatrisk rådgivning rörande medpatienters vård, och gick exempelvis igenom en medpatients förundersökning. När personal försökte begränsa detta, eftersom det sågs som en säkerhetsrisk, hotade Aberos med att JO-anmäla.”
Läkaren ville smutskasta mig så mycket som möjligt. Och min journal skickas in till förvaltningsrätten varje gång jag ansöker om permission. Så det är problematiskt när de skriver saker som försvårar för en att bli beviljad friförmåner. Och särskilt när han i detta fall har gjort det i ett rent bestraffningssyfte.
Vi bestämde oss att JO-anmäla för principen att få ha sin egen journal
Det är helt uppenbart att Helix fick för sig att jag blev förbannad på dem och hotade att anmäla dem till JO pga att jag var upprörd. Sanningen är dock en annan. Jag och Per Sternbeck hade flera långa diskussioner innan jag anmälde. Särskilt Per, vid den tiden hjälpte patienter som sitter i rättspsykiatrin, både inom ramen för sitt arbete på Equal och genom PAR (Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin). Eftersom allting som sker i rättspsykiatrin dokumenteras i journalen är det ganska vanligt att den som Per hjälper skickar sin journal till Per så att han ska kunna nysta i det som skett. Och nu förbjöd Helix patienten att ha sin egen journal. Om rättspsykiatrin skulle kunna hävda detta i varje situation skulle både Equal och PAR få mycket svårt att hjälpa patienter. Så vi tyckte det var en viktig princip att anmäla, dvs att man får ha sin egen journal.
JO slår fast att rättspsykiatrin inte allmänt får förbjuda samtal
Så här formulerar sig chefsJO:
”ChefsJO anser att det aktuella förbudet mot viss muntlig kommunikation utgör en begränsning av yttrandefriheten i 2 kap. 1 § regeringsformen. En begränsning av denna grundlagsskyddade frihet förutsätter stöd i lag, vilket saknas i det här fallet. De nämnda ordningsreglerna saknar alltså rättsligt stöd, vilket kliniken förtjänar allvarlig kritik för. ChefsJO uttalar vidare att det i vissa situationer dock kan finnas förutsättningar, i det enskilda fallet, för begränsningar av den muntliga kommunikationen.
Förutsättningarna för begränsningar av muntlig kommunikation i det enskilda fallet
Jag har däremot svårt att se att de bestämmelser som kliniken hänvisat till i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen skulle kunna utgöra stöd för att förbjuda patienter att tala med varandra om vissa saker. Enligt min mening kan inte heller 17 § LPT anses ge utrymme för en begränsning av yttrandefriheten på detta sätt.”
JO slår fast att rättspsykiatrin inte får förbjuda innehav av journalhandlingar.
”När det gäller förbudet mot innehav av journalhandlingar konstaterar chefsJO att det inte finns något lagstöd för att generellt inskränka patienters rätt att inneha viss egendom. Kliniken har således även i detta avseende ordningsregler som saknar rättsligt stöd och förtjänar allvarlig kritik för det.
Förutsättningarna för att förbjuda innehav av journalhandlingar i det enskilda fallet
Frågan om huruvida ett innehav av journalhandlingar kan vägras i det enskilda fallet med stöd av 21 § LPT är däremot mer komplex. Kliniken har i sitt yttrande anfört att det bedöms vara en säkerhetsrisk om journalhandlingar sprids mellan patienter, då det kan finnas uppgifter i dessa som andra patienter kan reagera på och som patienter därmed far illa av. Jag har förståelse för att det kan finnas behov av att begränsa innehavet av journalhandlingar för vissa patienter. Det kan dock ifrågasättas om en sådan begränsning står i överensstämmelse med legalitetsprincipen, genom det krav på förutsebarhet i rättstillämpningen som där ställs på all lagstiftning som avser ingrepp i enskildas förhållanden.”
(- – -)
”Sammanfattningsvis anser jag, med hänsyn till kraven på legalitet och förutsebarhet, att 21 § LPT inte ger ett tillräckligt tydligt stöd för att vägra en patient innehav av journalhandlingar.”
Vill få min journal ändrad
Jag hittade JO-beslutet när jag själv trålade igenom alla JO-beslut på deras hemsida. Av någon anledning skickade de inte den till mig. Hur som helst så vill jag nu få till en ändring i min journal. Min utgångspunkt är att antingen kan de ha kvar det som de har tidigare skrivit om de lägger till att jag också gjorde en JO-anmälan och att JO riktade allvarlig kritik mot Helix, eller så kan de stryka det som de tidigare har skrivit. För som det står nu är det helt missvisande. Det är snarare direkt felaktigt och givetvis mycket ofördelaktigt för mig.
Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
